Ond bråd död

Jokela, Kauhajoki, Vanda, och nu Hyvinge. Listan över orter där det har begåtts besinningslösa massmord blir längre. Och bilden av Finland som ett tryggt och fredligt litet land får allt större sprickor.

Nu var det en festlig fredagskväll som plötsligt och utan förvarning övergick i ond bråd död för minst två unga människor.

Vad var det som fick en till synes helt vanlig adertonåring att klättra upp på ett tak och skjuta mot människorna på gatan nedanför? Det finns kanske en möjlighet att få något slags svar på den frågan, den här mördaren – som i lagens mening fortfarande bara är misstänkt – gjorde inte som de båda skolmördarna, som avslutade sina mordorgier med att ta sina egna liv. Polisen har också låtit förstå att han är medveten om följderna av sin gärning, och att han ångrar sig och beklagar de skador han förorsakade.

Samtidigt säger utredningsledaren att adertonåringen inte har uppgett något motiv för dåden.
Självfallet kan det inte finnas några som helst godtagbart motiv för gärningen, däremot kan man kanske få någon slags förklaring till att alla spärrar gav vika i adertonåringens psyke.

En inblick i hans tankevärld kan kanske ge en liten antydan om hur man kunde förhindra att de destruktiva impulserna får fritt spelrum. Handlar det om samma krafter som får unga män att riskera både sitt eget och andras liv genom vansinnesbeteende i trafiken? Polisöverdirektör Mikko Paatero sade efter morden i Hyvinge att polisen hade väntat sig något sådant efter massakern på Utöya i Norge. Våldsbrott som får stor uppmärksamhet har ett starkt exempelvärde för personer som är mottagliga för den sortens intryck.

En utvecklingspsykolog vid Åbo Akademi menar för sin del att medierna inte ska överexponera gärningsmannen. Det låter sig sägas, men man kan ju inte tänka bort gärningsmannen, och för att förstå varför massmord inträffar måste man också ha en viss inblick i drivkrafterna bakom dåden. Norge genomför rättegången mot Anders Behring Breivik under så gott som total offentlighet, också med risk för att mördaren får en möjlighet att sprida sin rasistiska propaganda. Samtidigt avslöjas ju också den totala tomheten i hans ideologi.

Om adertonåringen konstateras vara psykiskt tillräknelig och ställs inför rätta är det knappast att överexponera honom att höra hans berättelse, den kan ge en nog så allvarlig diagnos på vårt eget samhälle. Adertonåringen hade ingen vapenlicens, men han kunde utan svårighet förse sig med tre gevär i familjens vapenskåp, där de enligt polisen förvarades på ett helt riktigt sätt.

Efter skolskjutningarna blev det svårare att skaffa sig pistoler och revolvrar – för många var det säkert en överraskning hur lätt det var att få tag på sådana innan lagen skärptes. Vapenlobbyn i USA har som standardargument att det är människorna och inte vapnen som dödar. Men ju mindre restriktioner som omger vapenhanteringen desto lättare hamnar de i fel händer.

Oberoende av vad lagen säger så kan man inte påstå att vapen har förvarats på ett säkert sätt om en adertonåring mitt i natten kan ta både gevär och ammunition ur ett vapenskåp.

Myndigheter och skytteklubbar kan väl inte förvara alla vapen som finns i de finländska hemmen. Men polisen kunde kanske ta hand om vapenskåpsnycklarna, och ge ut dem för noga begränsade tidsperioder? Visst är det ett omak för den stora majoriteten jägare och skyttar som behandlar sina vapen med ansvar och omsorg. Men också de konfronteras med det faktum att om adertonåringen inte hade kunnat hämta nyckeln till vapenskåpet när den onda impulsen flög i honom så hade många unga människor inte behövt ge sina liv en helt ny riktning, och två av dem hade fortfarande levat.

Döden i Hyvinge lägger ännu en gång fokus på att grova våldsbrott är tre gånger vanligare i Finland än i resten av Västeuropa. Men det är inte gatorna som är farligast, det är hemmen. Under 2000-talet dödades 18 personer i de båda skolmassakrerna. Men samtidigt dödades 135 kvinnor av sin nuvarande eller tidigare partner. Om morden i Hyvinge leder till en fördjupad diskussion om våldet i Finland får den här delen av problematiken inte glömmas bort.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Välkommen till debatten på vastranyland.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar och det under eget namn. Västra Nylandss redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Regler för kommentarer

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom detta är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på vastranyland.fi eller Västra Nyland.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.



Alla inlägg granskas av moderatorn. Frågor kan sändas till vnred@vastranyland.fi. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med vnred@vastranyland.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.